Vad är ett assistansboende?

Ett assistansboende är en fastighet där två eller flera assistansberättigade bor tillsammans. Personliga assistenter arbetar med sin dedikerade ”brukare”. Oftast har varje ”hyresgäst” en egen liten lägenhet med badrum och en mindre köksdel. Vanligtvis har man utformat fastigheten på så vis att man har gemensamma utrymmen som till exempel matplats och allrum mitt i fastigheten. I bland, inte alltid, har varje ”lägenhet” en egen ingång från utsidan. Nackdelen med egen ingång är att det stjäl golvyta och fördyrar byggnationen och i förlängningen även hyrorna för de boende / hyresgästerna.

Personkemin måste fungera

Alla som har lite insikt i funktionshinder vet att alla passar inte med alla. Därför är det av största vikt, när man går in i ett assistansboende, att de boende känner varandra väl sedan tidigare och har förmågan att leva tillsammans och parallellt. Rekommendationen är därför att det skall vara ställt ”utom allt tvivel” att de assistansberättigade kan samsas under ett och samma tak. Att få ett assistansboende att fungera kan vara nog så komplicerat utan problem med personliga relationer.

Hur stort bör ett assistansboende vara?

Det som vanligen brukar styra detta är ju självklart hur många assistansberättigade som skall bo i fastigheten. Varje lägenhet kanske bör ligga på cirka 25-30 kvadratmeter, inklusive köksdel och badrum. De gemensamma utrymmena brukar sällan bli för stora så hellre lite mindre lägenheter och lite luftigare gemensamma ytor. Det bör (skall) dessutom finnas ett så kallat ”assistentrum” där assistenterna kan byta om och administrera assistansen. Hyra för ”assistentrummet” kan helt eller delvis bekostas av assistansbolaget. Är det flera assistansbolag inblandade i assistansboendet kan man dela på denna kostnad.

Hur räknar man ut hyran?

Att räkna fram hyran för varje hyresgäst kan vara lite komplicerat då det finns parametrar som kan vara svåra att ta hänsyn till, till exempel, skenande energipriser och höjda räntor. När man räknar fram en hyra baserar man denna på antalet kvadratmeter på lägenheten och den boendes andel av de gemensamma ytorna. Ponera att man bygger ett assistansboende för 4 stycken boende. Gissningsvis bör fastigheten vara på cirka 200 kvadratmeter boyta. 100 kvadratmeter försvinner på 4 lägenheter, 10 kvadratmeter går åt till ett assistentrum, kvar till gemensamma utrymmen blir då 90 kvadratmeter.

Beroende på var i Sverige man har planerat att uppföra sitt assistansboende kan kostnader för bygg och projektering variera. Vi förutsätter en kostnad att förvärva en tomt till 1 500 000 kronor och att bygga en fastighet på 200 kvadratmeter till 6 500 000 kronor, totalt blir detta 8 000 000 kronor.

Att finansiera 8 000 000 kronor, vi förutsätter att de boende inte skall belastas med någon initial kostnad, då ekonomi för detta sällan existerar. Kostnaden för att finansiera 8 miljoner bör hamna någonstans runt 240 000 kronor / år, med nuvarande ränteläge. Fördelar man detta på fyra lägenheter blir bara räntekostnaden, per lägenhet, 5 000 kronor / månad. Hyran, som varje boende skall betala, kommer då kanske hamna någonstans mellan 7 700 – 9 200 kronor / månad.

Kan man driva ett assistansboende som en bostadsrättsförening?

Frågan är delikat men det finns egentligen inget juridiskt hinder för av att driva ett assistansboende som BRF. Problematiken blir kanske snarare på det ”personliga planet” att man tappar kontrollen över vilka människor som kan ”köpa lägenheten” och att det inte går att sätta upp specifika kriterier för vilka som få lov att vara hyresgäster / bostadsrättsinnehavare.

P.S.
Funderar man på att leta information på Försäkringskassans webbplats hittar man, i skrivandets stund, ingenting om boendeformen assistansboende…

Vem / vilka kan finansiera ett assistansboende?

Att hitta en ”finansiär” som kan tänka sig att äga och underhålla fastigheten kanske inte alltid är jätteenkelt. De flesta kommuner är ljummet intresserade, för att inte säga allergiska till att vara behjälpliga, även om det är kommunen som har det yttersta ansvaret för de aktuella personernas ”väl”.
Alternativet till ett assistansboende blir ju som oftast någon form av ”gruppboende” och så i de flesta fall ett kommunalt sådant. Om det finns tjänstemän på kommunen som kan räkna borde man inse att det finns massor av pengar att spara på att vara behjälpliga och positivt inställda till privata initiativ gällande assistansboende.

I de flesta fall får man söka efter en ”privat finansiär” och anledningen till detta är för att föräldrar och anhöriga kommer inte att orka med att driva boendet i egen regi, även om detta hade kunnat göra hyrorna för de boende något lägre. De flesta som lever i denna boendeform har bara aktivitetsersättning och behöver utöka detta med ett bostadsbidrag. En eventuellt lägre månadshyra kan kompenseras med bostadsbidrag, även om detta strider mot nationalekonomin.

En annan boendeform, besläktad med assistansboende, är LSS-boende! Ett LSS-boende har ordentligt med utbildad personal men de boende har ingen egen dedikerad personal, som inom personlig assistans.